Allting, allting, allting, ja, allt, var nästan perfekt
Det hela började något platt, vi hade visserligen fixat till oss ståplatser i sista minuten, men gympahallen hemma där man redan är flera gånger i veckan..det är inte särskilt mycket stämning i det... Och låtarna var från den nya skivan, vilken ingen av oss varken lyssnat in oss på eller hajpat. Jag tyckte både intron och riff lät som Kent.
Vid Varning för ras vände allt och under Hugger i sten var Fyrishov som bortblåst och endast scenen fanns i mitt fokus. Först ut som extranummer bjöds vi på Elden. Kalaset avslutades med Söndermarken och därimellan fick vi Solen i ögonen av både låt och strålkastare, klassiskt Lasse...
Och så resonerade han om sin allmänt kända "tjurighet".. Att han inte alls är tjurig. Men när han var liten och var på julgransplundring skulle alla barn dansa kring granen, men han hade på sig en KISS-tröja den dagen för att vittna om sitt utanförskap och tyckte inte man kunde dansa kring granen i en KISS-tröja..! (Så han fick ingen godispåse.) Han kände sig helt enkelt obekväm med att dansa kring granen.
Idag känner han sig obekväm för tv-intervjuer och tidningsartiklar. Men musik och konserter, det gillar han - och satsar på. Och visst gör han det bra!