louisen - life as I know it

Är så trött idag att jag knappt vet vad jag heter, rösten raspar, fötterna känns platta och ryggen värker. Alla andra har åkt hem för att fira midsommar. Jag är ensam kvar på hotellet och känner mig ensammast i världen. Kvällsnöjet är att gå till Hemköp för att handla tvätt- och sköljmedel. Står där på Hemköp och känner mig grymt patetisk över beslutsångesten angående vilket sköljmedel jag ska köpa. Och så får jag Albin i luren och ett löfte om att bli hämtad. Snart. Trots många mil mellan oss. Jag vore inte jag utan sådana vänner som alltid ställer upp.

Snart har redan två veckor på jobbet gått och det har gått galet snabbt! Vi jobbar sjukt långa dagar, börjar vid åtta och kommer hem i bästa fall runt åtta på kvällarna men igår blev klockan ett. Nu tar vi midsommarledigt och på söndag kommer hundratals arbetare och 1 800 kids. Lite pirrigt! Ingen idé att blogga, allt i mitt huvud är ändå bara jobb. 6 000 kids på fyra veckor. Laddar jobbtelefonen varje natt men ändå varnar batterierna varje dag. By the way rockar AT; Activity Town, mitt arbetsområde. Hajpat som fan! En gympasal och en hockeyrink som inte går att känna igen - vi har byggt om till en mässa! Stjärnbesök, konsoler med Singstar, Buzz, Wii, stora bord med nyaste prylarna från Apple, en musikstudio så kidsen kan spela in egna CD-skivor och spela i band, konstgräs, uppblåsbara sarger, vindsurfingsimulator, sumobrottningsdräkter, inlines, streetpark, klättervägg, en utlåning med två förråd med bollar och material, listan är helt galet lång (1 1/2 A4-sida med aktiviteter). Nej, jag skulle ju inte blogga om jobb. Blir förhoppningsvis lugnare nu när campen drar igång, eller åtminstonde efter första veckan när man hunnit rätta till allt och det flyter.

..beviset för det är 16 grader och regn. Jag har flyttat ner till Norrköping över sommaren och nås på telefon. (Säkrast på kvällstid.)

Jag trodde jag var trött, sedan insåg jag att det är ögonen som är linsarga och det är därför de inte vill titta. Provade glasögon idag, kan inte kila runt i linser dygnet runt. Var inställd på transparenta plastbågar och optikern röstade för mer karaktär och svarta plastbågar.

Stockholmsplanerna gled iväg och tur är väl det, för jag ska packa alla mina väskor. Hur som helst, på onsdag kan man betala 120 kronor för att se Roger Pontare spela. (Nej, tack.)

- min nya favorit. En designer som jag inte alls trodde ropade Louise men som ändå tilltalar.

..SJ:s priser. Fy attans att det får kosta mellan 500 och 800 kronor enkel resa för att ta sig mellan Uppsala och Värnamo. Damn you, guys.

..men jag hissar, faktiskt.

Började dagen med lasagne under ett parasoll på Panini tillsammans med halva trampolintekniska kommittén + Nisse för att diskutera uttagningsnormer för Nordiska mästerskapen och landslagen. Fortsatte till småbord i solen på trottoaren utanför Ovandahls för chokladcroissant tillsammans med kombo + kombos pojkvän + kombos pojkväns vän. Vidare till Vaksala torg som gjorts om till beachvolleyplan, där jag fastnade i publiken på finalmatchen av Uppsala city beach. Sista anhalt blev balkongen hemma med en god bok och så småningom Västerbottenpaj serverad med ruccola, balsamico och körsbärstomater. Så vad har jag gjort idag? Solat, umgåtts och ätit. Och hur mår jag? Bra.

Jag hoppas att du hittade det du sökte och inte klandrar mig för att jag försökte.

Jag tycker inte det är okej att vinna med 3-0 när det inte är det spelade resultatet. Kan inte vara kul för någon spelare.

..men nu har jag fått turen att uppleva dem både idag och igår. Fint flyt. Fick tag på det ljusblåa linnet idag som jag haft cravings efter. Någon hade lämnat tillbaka ett M - och alla som provat kläder på Indiska vet hur strange deras storlekar är. Lyckligtvis har jag min kära kombo som snabbt drog fram symaskinen och sydde in det. Sedan köpte jag nya solglasögon idag också. Har tyvärr, förmodligen, haft skilsmässa från de jag köpte förra året men de här är jag, så nu är jag glad igen. Nu är klockan tio i fem och trots att jag dragit ner persiennerna är det tokljust på mitt rum, vilket gör att jag inte blir trött men jag måste bli trött så jag kan somna, jag ska på möte imorgon och då ska jag ha sovit ut ordentlig innan.

Jag vaknade inte på västkusten men jag vaknade och insåg att solen sken. Undra hur mycket av min önskan som uppfyllts då? 20% tänkte jag först, eftersom det är större chans att solen skiner än att man vips hamnat 50-60 mil bort. Samtidigt är inte ens Smögen särskilt kul i dåligt väder så då kanske man får säga att 50% av min önskan uppfyllts och det är ju faktiskt inte illa! (Nu har jag lärt mig systemet, så nästa gång ska jag önska mig en helt ny garderob, så kanske jag åtminstonde får en ny tröja?!)

..jag skulle kunna vakna imorgon med solen i ögonen och vara på Västkusten.

Mamma ringde precis från krogen där hon varit på något jobbrelaterat arrangemang och jag är så glad att hon inte tar bussen hem ensam. Själv brukar jag ta bussen hem ensam eller cykla men på något vis vill jag inte utsätta henne för det. Kanske tror jag att jag skriker högre och springer snabbare om något faktiskt skulle hända? Kanske inte. Jag tror hur som helst man börjar bli vuxen när man inser sådana saker om sina föräldrar. De är inte oövervinnerliga, även om man skulle önska (och många gånger tror) det. 10 vuxenpoäng rakt ner i samlingen då...

Johnny Depp, Orlando Bloom och Keira Knightley band fast mig i en stol i 2 timmar och 48 minuter. Trollband mig i en biostol, vill säga. Ett riktigt actionäventyr som så gott som aldrig slog ner på tempot.  Och visst tyckte jag om den! Hade önskat mer manus och några färre tårar men får helt klart väl godkänt av mig, det är en snygg film med maffig inledning. Förstår dock inte riktigt hela idén med att blåsa upp handlingen kring havsgudinnan? Och sjörövarna från Singapore? I alla fall kul att Richards från Rolling Stones dök upp som Jack Sparrows pappa, eftersom Depp byggt rollen efter Richards. Men var det bara jag som missade Mick Jagger som sjösjuk sjöstjärna? Visserligen är jag förälskad i Pirates of the Carribean-filmerna men jag tror det får vara nog nu, om det inte ska floppa? Enligt mig finns det bara en anledning som är okej för att göra fyra men jag tror jag blir slagen om någon som inte sett filmen läser mitt argument - så se filmen, så förstår man vad jag menar. Har dock hört att Orlando Bloom inte gör fler filmer nu och då tycker jag minsann det får vara stopp. Jag vill minsann inte se några fler kyssar mellan Elisabeth och Jack. Som han själv säger: En gång räcker.

Vi fick våra fas två-projekt igår. Jag ska arbeta fram ett nytt recekoncept; en resebyrå helt för ungdomar med eget hotell, flygrutt, restaurang, krog, strandbar och aktiviteter på Aiya Napa. Självklart räknar vi med att åka ner till Cypern någon gång under de tio månader vi ska arbeta med projektet - och igår fick jag reda på att Albin är där. Bad honom rista in ett hjärta med våra namn någonstans som jag kan hitta när jag kommer dit... Fin vän, lovade att rista in. Grymt att hitta. (Hoppas han inte skriver i sanden...)