The last Bounce

Vilken underbar show. Jag fullkomligt älskade när Fredrik kom in i trikåer och keps för att mixa balett med street. Och jag älskade numret med väggen och trampolinen. Och jag älskade flash moben i publiken. Och jag tyckte upplägget som en rättegång var ballt som fan. Och jag gillar inte att sista föreställningen forever and ever börjar om två timmar och tar slut om fem. Och jag tyckte det var sorgligt i slutet, särskilt då Jennie började gråta. Och jag älskar att Bounce är så äkta.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback